Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld mellan närstående. Det gäller både i heterosexuella och samkönade relationer, samt mellan syskon och inom andra familje- och släktrelationer. Det som kännetecknar den här formen av våld är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. Av rapporterat våld i nära relation hade 85 procent riktats från en man mot en kvinna, enligt en sammanställning av Brottsförebyggande rådet 2009. Våldet förekommer dock även i samkönade relationer. Det händer också att kvinnor utsätter män för våld i heterosexuella relationer.

Våldets olika uttryck

Våld i nära relationer kan anta många former. Det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. 

Många kvinnor som utsätts för våld upplever att de psykiska övergreppen, som kränkningar, försök till isolering och psykologisk nedbrytning, är svårast att hantera känslomässigt. 

Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även våld och hot mot barn, andra närstående och eventuella husdjur.

Våldets syfte

Oavsett uttryck så är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer skiljer sig från andra former av övergrepp genom att det ofta utövas under en längre period och ökar i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del normaliserat inslag i den utsattas vardag.

Våld i en relation kan vara både psykiskt, fysiskt och sexuellt och kan förekomma i alla slags relationer. Att bli utsatt för våld påverkar hälsan. Våldet kan ge akuta fysiska skador, men också olika typer av långvariga besvär. Det finns hjälp att få för att ta sig ur relationen och för att må bättre.

Om du lever i en relation där du utsätts för våld kan det vara svårt att sätta ord på dina upplevelser. Det kan bero på flera olika saker. Kanske försöker du hålla ifrån dig känslor av sorg, rädsla och smärta. Kanske tror du att våldet är något som ingår, eller något du "förtjänar". Kanske har våldet blivit normaliserat. Kanske är du rädd för konsekvenserna av att sätta ord på våldet.

Fysiskt eller psykiskt våld börjar sällan på en gång i ett förhållande, utan brukar komma gradvis. Partnern kan växla mellan att ibland vara snäll och omtänksam och att ibland vara kritisk och kontrollerande. Men att trycka ner någon annan är aldrig ett uttryck för kärlek. Att hota någon, eller använda fysiskt eller sexuellt våld är förbjudet enligt lagen. Det är aldrig den utsattas fel. Ansvaret ligger alltid hos personen som använder våld. Alla kan utsättas för våld, men ingen ska behöva leva med våld. Du kan få hjälp stöd och hjälp för att förändra din situation.

Vad är psykiskt våld?

Psykiskt våld kan vara många olika saker och kan få lika svåra konsekvenser som annat våld. Om du ständigt blir kritiserad och ifrågasatt, kan du bli osäker på dig själv och på dina egna tankar och ord. Du kanske börjar tro på det som partnern säger, eller börjar tro att du förtjänar att bli illa behandlad. Du kanske börjar göra som partnern vill, för att slippa bråk eller för att du blir rädd. Våldet innebär ofta att du blir isolerad, vilket gör att din partner får allt mer inflytande.

Det psykiska våldet kan till exempel innebära att partnern

  • säger och gör kränkande saker
  • anklagar dig för saker du inte gjort
  • är oförutsägbar. Det som var rätt i går är fel idag. Vad du än gör är det fel
  • kontrollerar och har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms
  • kontrollerar dig och gör det svårt för dig att hålla kontakten med vänner och familj
  • hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur
  • gör det svårt för dig i din vardag, till exempel gömmer saker som du behöver
  • slår sönder möbler eller saker som du tycker om
  • vänder saker du har berättat emot dig
  • gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig
  • kontrollerar hemmets ekonomi

Vad är fysiskt våld?

Det fysiska våldet kommer ofta när det psykiska våldet redan har pågått ett tag. Det kan ske upprepade gånger eller endast finnas närvarande som ett hot.

Fysiskt våld kan ske på många sätt. Det kan exempelvis vara att partnern

  • nyper, skakar eller håller fast dig
  • släpar eller knuffar dig
  • kastar något på dig
  • tar stryptag på dig
  • slår eller sparkar dig
  • bankar ditt huvud mot något
  • inte låter dig få sova

Vad är sexuellt våld?

Sexuellt våld kan vara både sexuella övergrepp och kränkningar. Till exempel att partnern hotar eller tjatar sig till sex eller tvingar dig att utföra olika typer av sexuella handlingar. Ofta sker det i kombination med psykiskt och fysiskt våld.

Vad är försummelse?

Försummelse är en typ av våld som framförallt du som har behov av stöd och hjälp för att klara ditt liv och din vardag blir utsatt för, till exempel om du har en funktionsnedsättning eller är äldre. Exempel på försummelse kan vara

  • att inte få tillgång till hjälpmedel du behöver
  • att hindras från att söka den hjälp från samhället som du behöver
  • att inte få dina behov tillgodosedda som till exempel av mat, fysisk aktivitet, sociala kontakter och personlig hygien

  • felaktig medicinering

Det finns hjälp att få

Det är förståeligt och naturligt att vara rädd för vad som kommer att hända om du lämnar relationen. Men du är inte ensam. Ofta är det en lång process att lämna sin partner, och det kan behövas olika typer av hjälp under tiden. Det går att få hjälp av vården, socialtjänsten eller ideella verksamheter, som till exempel kvinnojourer och brottsofferjourer. De kan ordna ett tillfälligt, skyddat boende. Många som väljer att lämna sin partner och gå vidare med sitt liv behöver bearbeta det som har hänt. Minnen kan vara mycket starka, men med hjälp kan du lära dig att hantera dem.

Om barn bor hemma

Om du har barn, tänk på att barn påverkas starkt både på kort och lång sikt av att se eller höra en förälder bli utsatt för våld. Barn vet oftast om vad som pågår, trots att vuxna kanske inte tror det. Även psykiskt våld mot en förälder kan påverka barn allvarligt. Det innebär inte att du är en dålig förälder som inte har lämnat, du bär inte ansvar för våldet och det är ett mycket svårt beslut att bryta upp. Men det innebär att du kan göra nya val framåt med barnen i åtanke.

Om du är orolig för hur dina barn har det finns det hjälp att få. Hos socialtjänsten kan du få hjälp att diskutera stödinsatser för både dig och dina barn. Det kan gälla både samtalshjälp och praktiskt stöd och skydd. Märker du att barnet mår psykiskt dåligt kan ni få hjälp genom barn och ungdomspsykiatrin. Om du är orolig för frågor om vårdnad och umgänge efter en eventuell separation är det något du bör rådgöra kring med en jurist. Om du är orolig för att dina barn blir direkt utsatta för våld ska du kontakta socialtjänst och polis. Det är mycket viktigare för barns hälsa och välmående att slippa se eller höra våld än att ha föräldrar som lever tillsammans. Barn behöver vuxna som tar ställning för dem.

Söka hjälp

  • Ett första steg kan vara att prata med en vän, en släkting eller någon annan som du litar på. Det kan kännas tryggt att veta att någon annan känner till din situation.
  • En kvinno- och tjejjour kan ge både krisstöd i en akut situation och hjälp att bearbeta erfarenheter av våld efter att en relation avslutats. Du kan hitta information om var din närmaste jour finns på ROKS eller Unizons hemsida.
  • Socialtjänsten i kommunen ska ge stöd på både kort och lång sikt. Det finns ofta specialiserade verksamheter för stöd och hjälp, både till den som använder våld och den som blir utsatt. Om det finns barn inblandade, har socialtjänsten en skyldighet att se till att även de får stöd. Det kan till exempel vara samtalsstöd eller familjebehandling.
  • På en vårdcentral kan du få hjälp att dokumentera dina skador, även om du just nu inte skulle vara redo att göra en polisanmälan. Om du blivit utsatt för fysiskt våld eller ett sexuellt övergrepp och behöver akut omhändertagande ska du gå till en akutmottagning.
  • Polisen hjälper dig i akuta situationer, tar emot polisanmälan och ger stöd och råd. Vid livsfara och i akuta lägen, ring 112. Polisen hjälper dig också med olika skyddsåtgärder och ansökan om kontaktförbud.
  • Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 kan ge dig stöd, men också information om var du kan få ytterligare hjälp där du bor, till exempel hos polisen, socialtjänsten eller en kvinno- eller tjejjour. Du kan vara anonym när du ringer.
  •  RFSL:s brottsofferjour för HBTQ personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.

Du bestämmer själv om du vill polisanmäla din partner eller inte. Om du polisanmäler är det en viktig markering att det som har hänt är ett brott. Det ger dessutom partnern en möjlighet att få hjälp att förändra sitt beteende. Om partnern blir dömd finns det inom kriminalvården speciella program för behandling av personer som använder våld mot sin partner.

Reaktioner på våld och hot

Olika personer reagerar på olika sätt på våld och hot. En del reagerar på en gång, för andra kan reaktionen dröja flera år. Det är vanligt att reagera känslomässigt och fysiskt. Du kanske överraskas av känslor som du inte är beredd på och inte vet hur du ska hantera. Dramatiska händelser kan etsa sig fast i minnet och komma tillbaka när du minst anar det. Därför är det viktigt att ha någon att prata med om det du varit med om, helst så snart som möjligt. Om någon annan, till exempel ett barn, har sett våldet eller är orolig för din säkerhet kan barnet också få reaktioner. Om du oroar dig över dina egna eller närståendes reaktioner, kom ihåg att det inte är något konstigt att reagera på svåra situationer.

Det är individuellt hur du reagerar, men det finns känslor som många känner igen sig i, särskilt om du varit utsatt för upprepat våld. Många känner sorg, skäms och tar på sig skulden för det som har hänt. Att känna ilska eller maktlöshet är också vanligt.

Våldet kan orsaka en rad fysiska och psykiska reaktioner, som ont i huvudet, mag- och tarmbesvär eller svårt att sova. Du kan bli förvirrad och få svårt att minnas. Ångest och depression är också vanligare hos personer som utsatts för våld än hos andra. Du kan läsa mer på Kvinnofridslinjens webbplats.

Om du ännu inte är beredd att lämna relationen

Det är svårt att lämna en relation där du är utsatt för våld. Det kan till exempel handla om starka känslor, att det finns delar av relationen som du är nöjd med, att du är rädd för konsekvenserna, oro för ekonomi eller rädsla för ensamhet. Har ni gemensamma barn tillsammans kan beslutet om uppbrott ibland kännas extra svårt.

Om du ännu inte är beredd att lämna finns det ändå saker som är viktiga att tänka på

  • Gör allt för att bibehålla relationen med vänner, familj eller andra sociala kontakter som du har. Berätta så mycket du kan om hur du har det.
  • Kontakta gärna någon av de organisationer som är listade nedan eller socialtjänsten i din kommun. Även om du inte vill lämna relationen är det bra att ha någon att bolla med kring dina funderingar och din oro, gärna någon som är kunnig på området.
  • Skriv dagbok där du antecknar de händelser som du tror kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Skriv vilken dag och tid det hände. Det kan vara bra att ha om du någon gång bestämmer dig för att lämna. Förvara dagboken på ett ställe där du är säker på att den som utsätter dig inte får tag i den.
  • Om du får skador, se till att de blir dokumenterade av sjukvården. Det betyder inte att du måste fatta beslut om att göra en polisanmälan. Om du absolut inte vill kontakta sjukvården, ta själv kort eller be någon annan att göra det. Se till att någon annan ser dina skador.
  • Om du är rädd, ta den rädslan på allvar. Undersök var du kan få akut hjälp, dels handlar det om att kunna ringa polisen, dels handlar det om att snabbt kunna sätta sig i säkerhet.

Hjälporganisationer

Det finns flera verksamheter som erbjuder stöd vid våld i nära relationer. Här är exempel på några av dem:

  • Kvinnofridslinjen erbjuder samtalsstöd via telefon dygnet runt. De kan även hjälpa dig med kontaktuppgifter till socialtjänst, socialjour eller kvinnojour. Telefonssamtalet är gratis och syns inte på telefonräkningen.
  • Unizon har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt kvinnor och tjejer via telefon och andra insatser. 
  • Ungdomsjourer, till exempel 1000möjligheter, som riktar sig till unga oberoende av kön.
  • Killfrågor.se har stöd för killar mellan 10 och 18 år via chatt.
  • Tjejjouren.se samlar alla Sveriges tjejjourer och ungdomsjourer. På sajten finns också frågelåda och en informationsbank.
  • Roks,  Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, har jourer runt om i landet som erbjuder stöd åt tjejer och kvinnor via telefon och andra insatser.
  • RFSL, stödmottagning för HBTQ-personer, erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Rikskriscentrum – Sveriges kriscentrum för män, är en paraplyorganisation för verksamheter som arbetar med att ge stöd till män i kris. Här kan du hitta kontaktuppgifter till kriscentra för män runt om i landet.
  • Kom till oss, är polisens informationssida om brott i nära relationer.
  • Jourhavande medmänniska, en ideell organisation som erbjuder samtalsstöd via telefon.
  • Brottsofferjourernas riksförbund, erbjuder stöd till den som utsatts för brott.