I puberteten
Någon gång från det att biologiska kvinnor kommer i puberteten börjar de få mens. Mensen kommer ungefär med en månads mellanrum men det kan variera ungefär mellan 3-5 veckor. Menscykeln är den tiden från mensens första dag fram till tiden för nästkommande mens första dag. Två veckor innan du får din mens så har du ägglossning och så är det också första gången du får mens.
Om du är född i en kropp som inte överensstämmer med din könsidentitet och sedan kommer i puberteten och börjar få mens så kan det bli jobbigt psykiskt. Det finns hjälp att få och du kan vända dig till din hälsocentral, elevhälsan, ungdomsmottagning, allmänpsykiatrin eller barn- och ungdomspsykiatrin.
Under den fertila perioden
De allra flesta har regelbunden mens efter puberteten. Vad som är regelbundet varierar från person till person men en menscykel på 3-5 veckor räknas som normal. Har du dock en menscykel som är längre eller kortare än detta så räknas det som att du har oregelbunden mens. Ibland kan du även få mellanblödningar eller en mens som inte kommer. Detta kan drabba alla utan att det är något att oroa sig för. Drabbas du av mellanblödningar flera gånger så kan du kontakta din hälsocentral och om du har mellanblödningar under mer än sex månader så kan du höra av dig till din gynmottagning för att få hjälp med en utredning. Om du inte fått din mens på sex månader eller mer och inte är gravid eller är i klimakteriet, så kan du kontakta din hälsocentral för att få hjälp.
Utebliven mens kan bero på flera saker hos den som fortfarande är fertil. Det kan bero på allt från stress och oro för något eller att du har gått upp eller ner i vikt. Om mensen uteblivit på grund av stress eller oro så brukar det gå till sig när saker ordnat sig eller livet stabiliserat sig. Ibland kan du behöva få professionell hjälp för att hantera din stress. Om den uteblivna mensen beror på förändringar i vikten är det viktigt att tala med din hälsocentral då det kan vara symtom på sjukdom som i sig kan behöva behandlas- tex olika typer av hormonella störningar.
Det kan vara bra och lärorikt att hålla koll på sin menscykel, det kan du göra antingen genom att använda dig av en vanlig kalender eller någon form av app till telefonen där du kan registrera din mens. Du kan då få möjlighet att lära känna din kropp lite bättre och räkna ut ungefär när det kan komma att vara dags för nästa mens.
I klimakteriet
När du kommer i klimakteriet så kan mensen plötsligt börja bli oregelbunden och ändra karaktär. Du kan få kortare mens och ibland kan den vara borta någon månad för att sedan komma tillbaka igen. Det är också vanligt att få kraftigare blödningar, ibland med blodklumpar.
Efter menopaus
Om du kommit i klimakteriet och inte haft mens på ett år har du kommit i menopaus. Om du efter att ha varit blödningsfri i ett år eller mer och får en blödning igen så ska du höra av dig till din gynmottagning för att få komma på kontroll. Detta benämns då som postmenopausal blödning.
Mensvärk
I samband med mens upplever en del smärta, mensvärk. Den kan komma någon dag innan mens och brukar kännas mest under mensens första och andra dag för att sedan minska. Hur ont du får av mensvärk är individuellt. En del känner bara lite molvärk medan andra har så pass ont att det påverkar livskvaliteten. För de allra flesta hjälper det med receptfria smärtlindrande läkemedel för att lindra smärtan. Ett alternativ kan vara att ta Paracetamol (t.ex. Alvedon) i kombination med antiinflammatoriska läkemedel (t.ex. Ipren eller Voltaren) samt börja äta dessa läkemedel ca 3 dagar före beräknad mens. Mensvärk kan också lindras av värme (så som t.ex. värmekudde eller varmdusch) och fysisk aktivitet. Ibland räcker det inte med den behandling som du kan göra själv och då kan du i första hand behöva vända dig till din hälsocentral. Du kan då bland annat få recept på hormonellt preventivmedel som brukar minska mensvärken eller ibland få recept på starkare smärtlindring. Kraftig mensvärk kan ibland vara endometrios, det kan du läsa mer om genom att klicka här!
Skjuta upp mensen
Ibland vill du skjuta upp sin mens, t.ex. inför en semester. Det kan du göra bl.a om du använder kombinerade p-piller, p-ring eller p-plåster. Det finns även möjlighet att ta tabletter med gulkroppshormon för att tillfälligt skjuta upp mensen. Om du önskar recept på något av detta eller har frågor kring hur du ska gå tillväga kan du prata med en barnmorska eller läkare på din hälsocentral.
Om du vill veta mer om mens och vad som händer i kroppen under en menscykel så kan du läsa om det på 1177.
