Hepatit B orsakas av ett virus som gör att du får en inflammation i levern. Viruset finns i levern men också i blodet och andra kroppsvätskor. Smittan kan överföras om du får smittat blod i kroppen och det är också vanligt att du blir smittad vid sexuell kontakt. Även mycket små mängder blod kan överföra smittan, t.ex om du använder eller sticker sig på en använd spruta. Efter att du smittats dröjer det två till sex månader innan symtomen visar sig. Du smittar ungefär sex veckor innan insjuknande och tre till sex månader, ibland längre, efter att du känner sig frisk. Nästan alla som får hepatit B blir friska, men några har kvar sjukdomen hela livet, så kallad kronisk hepatit B. Barn under fem år får sällan symtom och bara ungefär hälften av de vuxna som har hepatit B får symtom. Eftersom du kan bära på hepatit B virus utan att känna sig sjuk kan du sprida smitta utan att du vet om det.

Symtom och diagnos

Man känner sig först dålig och sedan blir man gul

Symtomen på akut hepatit B kan variera mycket från person till person. Det finns tre typiska faser som många, men inte alla, går igenom:

  • Först känns det som om du har fått influensa med huvudvärk, feber, trötthet och allmän värk i kroppen. Ibland kan du få värk i lederna och även hudutslag, så kallade nässelutslag. Denna period är kort och varar från några dagar upp till en vecka. Vanligtvis går febern över efter fyra till fem dagar.
  • I nästa steg kan du tappa aptiten och må illa, ibland kräkas. Denna fas kan pågå i några dygn upp till en vecka.
  • Under den sista fasen brukar huden bli gulaktig. Gulfärgningen syns oftast tydligast i ögonvitorna. Urinen kan vara mörkfärgad och avföringen ljus och påminna om kitt i färgen. Samtidigt som den gula färgen ökar försvinner de tidiga symtomen, bortsett från tröttheten. Oftast försvinner gulnaden inom några veckor. I ungefär en vecka är det vanligt att känna sig öm till höger i buken, strax under revbenen, eftersom levern svullnar upp. Lika länge kan du också få värk i leder och klåda i huden.

Vanligt att du är trött under en lång tid

De flesta som får hepatit B känner sig trötta och får dålig matlust under veckor till månader. Alla blir inte gula och ibland tar immunförsvaret hand om infektionen utan att du får några symtom alls. Det gäller särskilt barn under fem år och ungefär hälften av alla vuxna som smittas av hepatit B. Smittan kan däremot föras vidare till andra även om du är symtomfri.

Blodprov bekräftar diagnosen

Om du har symtom som tyder på hepatit B, eller om du nyligen varit utsatt för smittrisk, ska du kontakta en hälsocentral. Där kan du lämna ett blodprov som visar om viruset finns i blodet. Provsvar kommer efter några dagar. För att få veta om du blivit frisk eller om du fått kronisk hepatit B får du lämna blodprov flera gånger.

Kronisk hepatit B kan leda till skrumplever

Kronisk hepatit B utvecklas oftast långsamt och utan några symtom. Med tiden kan du få allvarliga skador, t.ex. ärrbildningar i levern som ibland utvecklas till skrumplever. Ungefär 10-20 procent av alla med kronisk hepatit B utvecklar skrumplever efter 20-40 år.

Så länge stora delar av levern fungerar som vanligt har du inga eller otydliga symtom. De tidiga tecknen kan vara att du känner dig trött och svag, har dålig aptit, mår illa och går ner i vikt. Om du har kronisk hepatit B har du också en något ökad risk för levercancer, framför allt om du har skrumplever.

När levern fungerar sämre

Om du har skrumplever försämras leverns funktion. Allt eftersom levern fungerar sämre får du andra symtom, t.ex. kan du lättare få blåmärken och näsblod och det är vanligt att du känner dig väldigt trött. Så småningom kan vätska samlas i buken som då sväller upp, ibland kan du också bli gul i hud och ögonvitor. När levern inte längre fungerar påverkas även hjärnan och du kan slutligen till och med bli medvetslös.

Regelbunden provtagning

Om du har fått kronisk hepatit B får du lämna blodprov flera gånger för att se om du fortfarande smittar. Hur ofta du lämnar blodprov kan variera från person till person men det kan vara bra att göra det varje år. Blodproven kan också visa om du har en skada på levern och hur skadan i så fall utvecklas. Blodproven tas oftast hos en specialistläkare på infektionssjukdomar, men om du inte har några tecken på leverskada vänder du dig till en läkare på hälsocentralen.

När ska man söka vård?

Om du misstänker att du har hepatit B ska du kontakta en hälsocentral eller en infektionsmottagning för att genomgå en undersökning. Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Vad händer i kroppen?

Levern är kroppens största körtel och har många viktiga funktioner. Levern finns högt upp i buken på höger sida. Den har bland annat till uppgift att ta hand om ämnen som kroppen behöver bli av med, t.ex. ämnet bilirubin som är en nedbrytningsprodukt från hemoglobinet i blodkropparna. Bilirubin är gult och utsöndras normalt via gallan och ger då avföringen färg. Om levern inte kan utsöndra bilirubinet blir ämnet kvar i höga koncentrationer i blodet och kommer därigenom ut i vävnaderna och urinen. När mängden bilirubin blir för hög i blodet gulnar huden och ögonvitorna. Dessutom blir urinen mörk.

Det finns olika typer av hepatit

Hepatit B är en inflammation i levern som orsakas av ett virus som kallas hepatit B virus. Det finns olika typer av virusorsakad hepatit, och de har fått namn i den ordning de upptäcktes: Hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E. Eftersom huden brukar bli gulfärgad när du får hepatit kallas sjukdomen också för gulsot.

Leverns funktioner påverkas

Levern renar blodet, lagrar fett och socker och bryter ner vissa ämnen som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar. När du får hepatit B kan levern inte bryta ner vissa ämnen lika effektivt längre, bland annat blir du mycket känslig för alkohol och vissa mediciner.

Blod sprider smittan

Om du har hepatit B finns viruset i blodet och andra kroppsvätskor. Sjukdomen kan spridas om du får smittat blod på skadad hud eller på slemhinnor som t.ex. i ögonen och munnen. Hepatit B är mycket smittsamt och även små mängder blod smittar. Ungefär en av fyra som kommer i kontakt med infekterat blod blir smittade. Hepatit B är också mycket smittsamt vid samlag.

I Sverige får 100-200 personer per år akut hepatit B. Viruset sprids oftast genom sprutor som används av narkotikamissbrukare eller genom sexuella kontakter. Du kan även komma i kontakt med infekterat blod om du jobbar inom sjukvården. I länder där hepatit B är mer vanligt än i Sverige smittar sjukdomen ofta från mor till barn i samband med förlossningen eller mellan barn under småbarnsåldern. Från det att du smittats till symtomen visar sig går det vanligtvis cirka tre månader, men tiden kan variera mellan två till sex månader. Om du har fått kronisk hepatit B kan du vara smittsam livet ut, men det är olika från person till person. Spädbarn och små barn har störst risk att få en kronisk sjukdom som smittar livet ut.

Hur smitta undviks

Det bästa skyddet mot hepatit B är vaccination. Vaccinationen erbjuds dem som lever i miljöer där sjukdomarna är mer vanliga. I några landsting ingår numera vaccination mot hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet.

Om du umgås nära någon som har hepatit B är det viktigt att vara noga med hygienen. Undvik att komma i kontakt med smittat blod. Har du sex med någon som är smittad ska ni använda kondom.

I vissa delar av världen, framför allt i Asien och Afrika, är hepatit B en vanlig infektion. Om du ska resa till områden med hög smittrisk och vistas där ofta eller under lång tid, rekommenderas att vaccinerars. Det är extra viktigt om du ska jobba inom sjukvård eller omsorg i ett sådant land.

Får du smittat blod på dig ska du tvätta bort det med tvål och vatten med en gång och sedan desinfektera huden med t.ex. handsprit eller annan medicinsk sprit. Kommer blodet i ögonen, näsan eller munnen skölj rikligt med vatten. Du ska så snabbt som möjligt ta kontakt med en vårdcentral eller infektionsmottagning för att få vaccin. En hepatit B vaccination inom 24 timmar efter smittrisk kan förhindra att sjukdom utvecklas.

Om du har hepatit B måste du följa ett antal regler för att minska risken att smitta andra. Det är t.ex. viktigt att lägga förband även på små sår och du är skyldig att tala om att du har sjukdomen när du söker sjukvård eller tandvård.

Du kan inte få hepatit B mer än en gång

Vanligen blir du helt frisk från hepatit B. Om du haft sjukdomen en gång och blivit frisk är du immun för resten av livet och kan inte få hepatit B igen. Däremot kan du fortfarande bli smittad av andra typer av hepatit.

Ungefär en av tjugo vuxna med hepatit B utvecklar en kronisk hepatit B. De smittar då resten av livet. Om personen som blir sjuk är ung, har en annan hepatitinfektion eller har nedsatt immunförsvar är risken större att hepatit B-infektionen blir kronisk.

Skydd mot smittspridning

Hepatit B är enligt smittskyddslagen en så kallad allmänfarlig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen måste anmäla det till smittskyddsläkaren och till Folkhälsomyndigheten. Det är viktigt för att spridningen av sjukdomen ska kunna begränsas. Läkaren som ställt diagnosen kan också ta hjälp av smittskyddsläkaren för att spåra källan till sjukdomen.

Om du har varit i nära kontakt med någon som är sjuk får du dels information om det, dels brukar du få lämna blodprov för att få veta om du blivit smittad eller inte.

Vård och behandling

Om du misstänker att du har hepatit B ska du kontakta en hälsocentral eller en infektionsmottagning för att genomgå en undersökning.

Vila och mager mat

Till att börja med behöver du oftast ligga till sängs och vila. Det kan du behöva göra från ett par dagar upp till några veckor. Ibland kan du vara så trött att du behöver sjukskrivas en tid, från ett par veckor till ett par månader.

På grund av illamåendet och den belastning som inflammationen av levern innebär, upplever många att det är lättare att äta mat som inte innehåller så mycket fett.

Viktigt att låta levern vila

Eftersom levern påverkas av hepatit B ska du undvika ämnen som behöver brytas ner i levern. Det gäller bland annat alkohol som du bör låta bli att dricka under minst tre månader. Undvik också att t.ex. ta p-piller och läkemedel som innehåller paracetamol som till exempel Alvedon och Panodil.

Oftast behövs ingen behandling

Du får oftast ingen behandling mot akut hepatit B, för nästan alla som har sjukdomen går den över av sig själv. Du får sällan vare sig komplikationer eller bestående besvär.

Regler om du har blivit smittad

Det är viktigt att undvika att smittan sprids vidare. Om du har smittats av hepatit B får du därför vissa förhållningsregler av läkaren. Vanliga regler är till exempel:

  • Om någon kommer i kontakt med ens blod måste du berätta att det är smittat med hepatit B. Hen ska då så snabbt som möjligt ta kontakt med en hälsocentral eller infektionsmottagning för att få vaccin om det behövs.
  • Du får inte ha sex med någon utan att tala om att du har hepatit B.
  • Du ska använda kondom om den du har sex med inte är immun, det vill säga har haft sjukdomen eller är vaccinerad mot hepatit B.
  • Om du har en partner eller en familjemedlem som kan behöva vaccination mot hepatit B är det viktigt att tala om det för din läkare.
  • Det är viktigt att tänka på att inte dela toalettartiklar som till exempel rakhyvlar och rakapparat med andra. Du bör heller inte dela tandborste eftersom du kan blöda i tandköttet när du borstar tänderna.
  • Om du tar narkotika med spruta måste du ha egna sprutor och nålar och inte låta andra använda dem. Du ska inte använda gemensam blandningskopp och du bör förvara sprutverktygen så att de inte riskerar att smitta andra.
  • Du bör inte tatuera dig, ta hål i öronen eller något liknande som gör att du blöder. Om du ändå gör det måste du berätta att du har hepatit B.
  • Sätt plåster eller lägg förband även på små sår.
  • Innan du kastar något som är nedblodat, som t.ex. plåster eller bindor, bör du förpacka det noga.
  • Blodfläckar på ex. golv tar du bort med desinfektionsmedel. Kläder som fått blod på sig bör du inte tvätta för hand.
  • Du får inte ge blod, donera organ eller vävnad för transplantation eller donera sperma.
  • Du måste berätta att du har hepatit B när du söker sjukvård eller tandvård.
  • Du är skyldig att komma på de återbesök och provtagningar som läkaren anser nödvändiga.

Du kan smitta mycket länge och ibland hela livet. Först efter provtagning och efter att en läkare avgjort att du inte längre smittar kan du sluta följa förhållningsreglerna. Även om du inte längre smittar får du inte ge blod, donera organ eller vävnad för transplantation eller donera sperma.

Graviditet och hepatit B

Om du har hepatit B och är gravid kan du smitta ditt barn i samband med förlossningen. För att hindra att barnet smittas vaccineras det fem gånger. Först direkt efter förlossningen, sedan vid en månads ålder, vid tre och fem månader och slutligen vid tolv månaders ålder. Sedan 2005 erbjuds alla gravida i Sverige att testa sig för sjukdomen för att förhindra att smitta överförs till barnet.

Om du får akut hepatit B under graviditeten ökar risken för att barnet ska smittas.