Urinläckage är vanligare hos kvinnor än män. En förklaring är att graviditeter och förlossningar ofta gör vävnaden i området kring urinröret svagare. Urinläckage kan också ha samband med vissa neurologiska sjukdomar.

Om du har ansträngningsinkontinens läcker det urin när du till exempel hoppar, hostar eller nyser. Om du däremot plötsligt blir kissnödig och inte hinner till toaletten kallas det trängningsinkontinens. Ofta orsakas urinläckage av en blandning av dessa två typer. Vissa läkemedel kan också förvärra besvären och göra det svårare att kissa och tömma blåsan ordentligt.

Behandling

Den bästa behandlingen gör du ofta själv. Det handlar om en livsstilsförändring. Övervikt försämrar framför allt ansträngningsinkontinens. Om du minskar i vikt med 5-10 % kan ditt läckage minska med 75% och därmed är en operation onödig. Om du däremot inte går ned i vikt och opereras ändå, kan operationen vara till hjälp i början. Sedan blir det för tungt för kroppen och musklerna runt blåsan och den operativa åtgärden inte håller. Är du överviktig blir det ett tryck på musklerna och organen runt om blåsan, vid varje steg och rörelse. Detta orsakar ett läckage. Vid viktminskning släpper trycket och bäckenbotten har lättare att hjälpa till och hålla tätt.

När du tycker att urinläckaget är så besvärligt att det påverkar vardagen kan du behöva bli undersökt och behandlad. Kontakta din hälsocentral, det finns hjälp att få. Det är alltid hälsocentralen som i första hand ska starta en utredning gällande ditt urinläckage.

Vill du läsa mer om urinläckage, klicka här eller här!

  • Bäckenbottenträning, så kallade knipövningar, hjälper framför allt om du har ansträngningsinkontinens. Vill du ha tips om hur du tränar din bäckenbotten, klicka här! eller ladda ner appen Tät för att få ett träningsprogram direkt i mobilen
  • Blåsträning, att försöka tänja på intervallen mellan toalettbesöken, hjälper vid trängningsinkontinens
  • Det är alltid bra att motionera
  • Dricka i lagom mängd. Särskilt vätskedrivande drycker som te och kaffe, speciellt innan läggdags
  • Om du har urininkontinens och samtidigt är rökare är det av stor vikt att du slutar röka. Framförallt för att en av bieffekterna av rökning är hosta, vilket försämrar inkontinensen. Ta kontakt med din hälsocentral om du behöver hjälp med rökavvänjning.

 Kirurgi

Ju äldre du är, desto större är risken att urininkontinensen beror på flera olika saker och det innebär att operation inte hjälper som förväntat.

Målet med operationen vi planerat för dig är att avhjälpa ansträngningsinkontinensen, alltså den del av läckaget som beror på svaga vävnader under urinröret. Bäst resultat av operationen får du om du har en ren ansträngningsinkontinens.

Om du har en blandinkontinens kommer du inte att bli helt bra av operationen. Det är bara den del av läckaget som beror på svaga vävnader som kan förbättras.

Operationen görs via två små snitt i huden nära lårvecket, ett på vardera sidan, och ett i slidan under urinröret. Vid en variant av ingreppet läggs hudsnitten över blygdbenet. Med ett specialkonstruerat instrument drar man upp ett band (en så kallad slynga), som består av ett plastnät, på bägge sidor om urinröret (nätet vävs med tiden successivt in av kroppens bindväv). Bandet kommer att ligga som en hängmatta under urinröret och stödja vid ansträngning.

Här kan du läsa vår patientinformation om ingreppet, klicka här!

Vad kan krångla?

Ett mindre antal personer har svårare att komma igång med att tömma blåsan och kan behöva kateter under en kortare tid. I sällsynta fall kan du behöva genomgå en ny, mindre operation där vi delar bandet för att underlätta tömning av blåsan.

Hos några procent av dem som opereras punkteras urinblåsan av operationsinstrumentet under operationen. Om det händer dig kan du behöva ha kateter under ett till ett par dygn. Skadan läker inom ett dygn och påverkar varken resultatet av operationen eller sjukskrivningstiden.

En mindre del av de opererade får urinvägsinfektion inom åtta veckor efter operationen.

I sällsynta fall kan bandet ”nöta sig” ut genom slidans slemhinna och den delen behöver då genom ett mindre ingrepp tas bort och området täckas med slemhinna igen. I extremt sällsynta fall kan bandet på samma vis nöta sig in i urinblåsan och måste då tas bort genom en mer komplicerad operation.

Den operationsmetod där hudsnitten läggs nära lårvecket kan ge smärta ut mot ljumsken, framför allt den första månaden efter operationen, men smärtan kan också kvarstå längre.

Blödnings- och infektionskomplikationer i såret eller kring slyngan kan uppträda i sällsynta fall. Det har förekommit större blödningar efter skador på stora blodkärl och skador på tarm, men det är extremt sällsynt.

Vart vänder jag mig vid problem?

Om du upplever tecken på urinvägsinfektion (sveda, trängningar) fast du kan tömma blåsan, kontakta din hälsocentral.

Om du får feber, illaluktande flytningar, tecken på sårinfektion eller svårigheter att tömma blåsan, tag kontakt med gynmottagningen.

Viktigt efter operationen

Livsstilsförändringarna (viktminskningen, bäckenbottenträning och rökavvänjningen) som du normalt sett har gjort innan operationen ska du fortsätta med efter också. Detta för att minska risken att inkontinensen kommer tillbaka.

Avföringsinkontinens

I samband med gynekologiska besvär kan även tarmen påverkas. Ett av de vanligaste besvären är då avföringsinkontinens. Detta kan bero på bl.a. framfall och förlossningsskador.

Som med urininkontinens är ofta behandlingen att ändra på sin livsstil. Vill du läsa mer om vad du kan göra för minska risken för avföringsläckage, klicka här!

 

Våra uroterapeuter vill gärna tipsa om Sinoba.se och Nikola.nu

Har du frågor och vill komma i kontakt med vår uroterapeut kan du göra det här

Katarina, Uroterapeut, Sunderby sjukhus och Piteå sjukhus: 0104-52 63 00 knappval 4.

Anna, Uroterapeut, Gällivare sjukhus: 0104-52 63 00 knappval 4.