Att vara gravid kan medföra oro. En graviditet kan orsaka blödningar, graviditetsillamående eller smärtor. Du kan också drabbas av missfall eller utomkvedshavandeskap. Vissa tillstånd kräver att du träffar en läkare och vid andra tillstånd kan det vara mer lämpligt att vara hemma och avvakta. Om du får akuta problem med din graviditet efter ca 20 veckor och inte kan få tag på din MHV-barmorska ska du ringa till Specialistmödravården/ förlossningen på ditt närmaste sjukhus för rådgivning.Får du några graviditetskomplikationer efter rutinultraljudet ska du ringa till specialistmödravården/förlossningen på ditt närmaste sjukhus för rådgivning.

Är du gravid och börjar närma dig slutet av graviditeten kan du läsa mer om du klickar här.

Blödning i tidig graviditet

Blödning i tidig graviditet är vanligt förekommande och i de flesta fall ofarligt. Så många som 20-40% av alla gravida har någon/några blödningar under första tiden av graviditeten utan att det är tecken på missfall.

Enstaka skvättblödningar

Enstaka smärtfria småblödningar, särskilt efter samlag, behöver inte utredas via gynmottagningen. Du kan avvakta och om inte blödningen återkommer behövs ingen kontroll.

Kontakta gynmottagning om du har:

  • Upprepade småblödningar, särskilt om förlust av övriga graviditetssymtom
  • Tillkomst av buksmärta/mensvärksliknande smärta
  • Tilltagande blödning

Upprepade småblödningar

Har du som är gravid upprepande smärtfria småblödningar ska du ringa till gynmottagningen för att få rådgivning. Det är troligt att du får komma till oss inom 1 vecka för kontroll.

Har du som är gravid upprepande blödningar upp till storlek som en mens med samtidig smärta bör en barnmorska eller gynekolog göra en undersökning inom någon-några dagar. Viktigt att komma ihåg är att ringa till gynmottagningen om du får tilltagande smärta långt ner i magen, ibland kan det även göra ont ut mot någon av sidorna. Om gynmottagningen inte är öppen bör du kontakta 1177 för rådgivning.

Har du som är gravid riklig blödning är det större risk att det är ett pågående missfall. I de flesta fall rekommenderar vi då att stanna hemma och avvakta missfallet, då vi inte kan förhindra det.

Vi vill i så fall följa upp dig med provtagning av graviditetshormon i blod för att se att det sjunker som förväntat. Är du som patient allmänpåverkad med yrsel eller påtaglig trötthet rekommenderar vi dig att ringa oss på gynmottagningen för rådgivning, eller söka akut.

Då ber vi även dig att ta ett graviditetstest efter 4 veckor för att kontrollera att graviditeten blött ut. Är du som patient allmänpåverkad med yrsel eller påtaglig trötthet rekommenderar vi dig att ringa oss på gynmottagningen för rådgivning.

Missfall

Missfall är mycket vanligt och inträffar många gånger innan du vet om att du är gravid. Ungefär var 5- 6:e graviditet slutar med missfall före 12:e graviditetsveckan. Utstötningen av graviditeten kan yttra sig som en försenad riklig mens.

Missfall kan inte hejdas. I de allra flesta fall handlar det om att något gått fel väldigt tidigt i graviditeten och missfallet är kroppens sätt att hantera det. Någon enstaka gång kan missfallet bero på en komplikation som t ex infektion eller på en bakomliggande sjukdom som medför ökad risk för missfall.

Fysiskt innebär missfallet sällan några allvarliga komplikationer (även om riklig blödning och smärta kan förekomma). Hur du reagerar psykiskt är väldigt individuellt.

Det är inte ditt eller din partners fel att det blivit ett missfall!

Mer om missfall, kan du läsa i vår patientinformation här!  

Upprepande missfall

Om du som patient har haft tre på varandra följande konstaterade missfall efter graviditetsvecka 6 men före graviditetsvecka 22 kan det finnas skäl att genomföra en utredning av vad det beror på. Missfallen behöver inte vara med samma partner. Förutom att du ska ha haft 3 missfall på rad är det också ett kriterium inom Region Norrbotten att kvinnan ska vara under 38 år och mannen ska vara under 53 år för att få göra en utredning.

Även om du haft oförklarade upprepade missfall så är prognosen god för lyckad graviditet utan att behöva genomgå någon form av behandling.

Utredning av upprepande missfall

Det första vi vill göra med dig som patient är att gå igenom vilka faktorer som ökar risken för missfall. Dessa kan vara rökning, alkoholintag och fetma (BMI över 30). Vid behov skriver gynekologen en remiss till hälsocentralen så att du kan få hjälp och stöd med livsstilsförändringar.

Vid besöket gör läkaren en gynundersökning för att se om det finns fysiska orsaker till missfall. Detta kan exempelvis vara ärr, polyper, myom eller i ovanliga fall missbildningar på livmodern. Ofta tas även blodprover som visar om du har någon under- eller överproduktion av hormon i sköldkörteln, då detta kan påverka att du får missfall.

Behandling av upprepande missfall

Om det visar sig att det finns polyper eller myom som kan vara orsaken till missfall kommer du erbjudas att ta bort dessa. Detta görs då på operation. Läs mer om detta ingrepp här!

Vi erbjuder även operation för missbildningar på livmodern om det finns indikation för detta.

Finner vi att orsaken till missfall beror på något fel med hormonerna i sköldkörteln erbjuds du ofta medicinsk behandling för detta.

Avbrytande av graviditet pga. fosterskador eller sent missfall

Att få besked om att barnet har en fosterskada, eller drabbas av ett sent missfall, är ofta omtumlande och svårt. Efter att ha passerat graviditetsvecka 12+0 räknas det som  ett sent missfall. Orsaken till fosterskador och missfall varierar. Om orsaken inte är känd kan ibland vissa utökade provtagningar och undersökningar genomföras. Ibland upptäcks orsakerna i samband med t.ex. ett rutinultraljud, då är inte alltid behovet av vidare undersökningar lika stort. Om fosterskador upptäcks efter graviditetsvecka 18+0 och du/ni beslutar er för att avbryta graviditeten, måste du/ni alltid träffa en kurator som skickar en ansökan om avbrytande av graviditet till Rättsliga rådet på Socialstyrelsen. Beslutet  från dem kommer inom högst en vecka.

Vi erbjuder alltid kuratorskontakt till er som drabbats. Det finns även möjlighet till kontakt med sjukhuskyrkan.

Här kan du läsa mer om själva graviditetsavbrytandet.

Cervixinsufficiens och cerklage

Cervixinsufficiens är ett ovanligt tillstånd där livmoderhalsen öppnar sig utan sammandragningar. Detta kan orsaka missfall eller för tidig förlossning. Vanliga symtom är tryckkänsla och/eller tunna flytningar. Risken för cervixinsufficiens ökar om du tidigare genomgått någon form av kirurgi i livmoderhalsen.

Vid cervixinsufficiens kommer du rekommenderas att göra kontroller vid graviditetsvecka 14, 18, 22 och därefter varannan vecka. Efter graviditetsvecka 34 är det inte längre aktuellt med kontroller.

I de fall där misstanke om att det finns risk för förlossningsstart inom någon – några veckor kan följande övervägas:

  • Behandla pågående infektioner i slidan
  • Sjukskrivning, för att du ska få vila
  • Inläggning för vila

Vid vissa fall kan cerklage övervägas. Då opereras ett band in runt livmoderhalsen för att förhindra att livmoderhalsen öppnar sig. Bandet appliceras i de flesta fall i graviditetsvecka 14-16. Det är viktigt att veta att cerklage bara hjälper vid cervixinsufficiens och inte kan förhindra eller bromsa ett värkarbete som startar av annan orsak.

Utomkvedshavandeskap

Extrauterin graviditet, eller utomkvedshavandeskap, betyder att graviditeten inte sitter i livmodern. Den kan b.la sitta i äggledaren, i/på äggstocken eller i buken.

Symtom kan vara smärta långt ner i magen, ibland mer på någon av sidorna och blödningar. Ring till gynmottagningen för att få rådgivning om du misstänker att du har ett utomkvedshavandeskap, eftersom det kan vara diffusa symtom.

Om du känner magsmärtor samt blir yr, kallsvettig och svimfärdig måste du uppsöka akut vård.

Svårt graviditetsillamående

Det är mycket vanligt med illamående i tidig graviditet och upp mot hälften av alla kvinnor har också kräkningar.

En liten andel får så svåra besvär med illamående och kräkning att det påverkar salt- och vattenbalansen i kroppen och behöver då behandling på sjukhus eller patienthotell. Detta tillstånd kallas hyperemesis gravidarum.

Graviditetsillamående förekommer framför allt i graviditetsvecka 6-16, men kan fortsätta fram till v 20. För 10-20% av alla kvinnor kvarstår besvären i varierande grad hela graviditeten.

Orsaken till tillståndet är inte helt känd, men graviditetshormoner och graviditetsrelaterade fysiologiska förändringar i bland annat mag-tarmkanalen kan spela roll.

Vill du läsa mer om graviditetsillamående, klicka här!

 

Tips och råd till dig med graviditetsillamående

  • Ät något innan du stiger upp på morgonen
  • Äta ofta men små portioner
  • Drick mycket, undvik dock drycker med koffein
  • Undvik starka kryddor
  • Äta mellanmål som är kolhydratrika
  • Receptfria läkemedel mot illamående finns att köpa på apoteket, fråga efter detta på ditt apotek.

Om inget av ovanstående tips fungerar bör du kontakta din barnmorska på mödrahälsovården. Du kommer då att svara på en del frågor. Dessa frågor utgår från en skala och ger poäng så de lättare kan göra en korrekt bedömning av ditt graviditetsillamående. Denna skala kallas PUQE (Pregnancy Unique Quantification of Emesis Score).

Dessa frågor utgår från ditt mående de sista 12 timmarna.

Av de senaste 12 timmarna, under hur lång tid har Du mått illa?

   Inte alls         1 h               2–3 h             4–6 h             >6

Under de senaste 12 timmarna, hur många gånger har Du kräkts?

  7 gånger        5–6 gånger    3–4gånger    1–2 gånger   Jag har inte kräkts

Under de senaste 12 timmarna, hur många gånger har Du ulkat eller haft kväljningar utan att få upp något?

  Inga      1–2 gånger   3–4 gånger   5–6 gånger    7 gånger

 

Har du problem gällande din graviditet, tveka inte att höra av dig till din barnmorska på mödravården eller gynmottagningen. Klicka här om du vill läsa mer om mödravårdens roll i din graviditet.